Att göra en budget är ett utmärkt sätt att utvärdera din ekonomi och se till att den är hälsosam. Du läser förmodligen den här artikeln just nu för att du har en dröm om att hitta en ny lägenhet. Budgetering nu kan hjälpa dig att bygga upp en buffert för en mängd lägenhetsrelaterade utgifter, t.ex. hyra, flytthjälp och kanske spara ihop till en handpenning till en framtida bostadsrätt.

Mitt i all galskap som följer med en flytt, förstår jag att du har mycket att tänka på. För att hjälpa till att finansiera nästa kapitel i ditt liv, uppmuntrar jag dig att läsa om hur du budgeterar och sparar för lägenheten i dina drömmar.

Hur du gör en budget för din lägenhet

  • Ta reda på din faktiska inkomst
  • Ta reda på dina månadskostnader
  • Sätt upp ett uppnåeligt mål
  • Justera dina utgifter och vanor
  • Logga och håll koll på dina utgifter

Vad är budgetering egentligen?

Budgetering är den åtgärd du vidtar för att skapa en budget (en utgiftsplan) som låter dig utvärdera din ekonomiska ställning och bestämma om du har sparat tillräckligt med pengar för att köpa något du behöver eller vill ha. När du sparar till ett mål av något slag - och i detta fall för ett lägenhetsrelaterat köp - kan att hålla fast vid en budget hjälpa dig att uppnå ditt mål snabbare.

Så varför gör hyresgäster en budget? Vissa kan budgetera för att spara för förtidspension eller betala en handpenning till en bostadsrätt.

Även om det är bekvämt och mest använt behöver du inte budgetera för bara stora inköp; många tycker det är användbart att budgetera och spara för små saker också. Studenter kan spara till något litet som en ny skrivbordsstol för deras studentlägenhet. De kan också spara sina lön för möjligheten att äntligen flytta hemifrån mammas och pappas hus, och bo på egen hand i sin allra första lägenhet. Andra kan behöva budgetera för en större lägenhet för att rymma en växande familj.

Det som är fantastiskt med att budgetera, är att det kan hjälpa dig att spara för kortsiktiga och långsiktiga mål och investeringar. Du kan sträva efter ett långsiktigt besparingsmål, t.ex. för när dina barn så småningom vill köpa en lägenhet. Kortsiktiga budgetmål kan vara att spara för en ny valp eller en välbehövlig familjesemester.

En budgets delar

1. Din inkomst

Det första du gör när du gör en budget är att ta reda på din inkomst. Och om du inte redan vet hur mycket det är, kolla på din senaste lönespecifikation. Medan lön från arbete är den lättast identifierbara inkomstformen, kan det finnas andra extra inkomster du kan lägga till i din beräkning inkludera:

  • Räntor
  • Utdelningar
  • Kapitalvinster från aktier och obligationer

Allt detta måste du ha koll på när du deklarerar, så det skadar inte att kolla upp redan nu. Gåvor bör inte betraktas som en del av inkomsten eftersom de inte (vanligtvis) kommer från en stadig källa, men det kan hjälpa dig att nå slutmålet snabbare. Skickade mormor dig en födelsedagspeng på 500 kr på din födelsedag? Gå vidare och sätt in det på ditt Lysa-konto och se när den växer. Cha-ching!

2. Dina månatliga utgifter

Att fastställa dina månatliga utgifter kan hjälpa till att förutbestämma hur realistiskt du kan uppnå dina mål. Du kan mäta dina utgifter genom att granska dina tidigare transaktioner på ditt bankkonto. För ett mer exakt belopp bör du gå tillbaka minst sex månader, men upp till ett år. Se till att lägga till dina årliga utgifter också, t.ex. hemförsäkring i din beräkning. De årliga kan du dela på tolv för att få ut vad de kostar per månad.

Du bör också budgetera för oväntade utgifter, som t.ex. att telefonen eller bilen går sönder. Detta gör du genom att lägga till ytterligare 10 procent ovanpå ditt genomsnitt för att ge dig en uppskattad genomsnittlig månadskostnad för kommande året.

3. Ett uppnåeligt mål

När du har fått fram dina genomsnittliga månadsutgifter, är det dags att sätta upp ett mål. Tänk på vad det är du försöker åstadkomma, och hur lång tid det får ta att göra det. Du kan sätta ett uppnåeligt mål genom att räkna ut din nettoinkomst, som är bruttoinkomst (före skatt) minus genomsnittlig månadskostnad. "I det gröna" är en term som används i företagens affärsvärld som identifierar ett lönsamt företag eller näringsliv. En person vars nettoinkomst är "i det gröna", hänvisar till någon som är i gott skick för att köra igång sin sparplan. Att vara "i rött" betyder att det finns brister, vilket indikerar att det inte finns några pengar kvar att spara just nu. I detta fall måste utgifterna minskas ner, eller målet anpassas, i enlighet med rådande ekonomiska omständigheter. Se nedan för hur du kan justera dina utgifter.

4. Dina utgifter och vanor

Människor som upplever en ekonomisk brist, måste personligen reflektera över vad de spenderar mest pengar på. Det finns massor av sätt att minska dina totala utgifter och uppnå ditt slutmål. Du kan börja med att sätta en gräns på hur mycket du får spendera på nöjen. Låt oss anta att en genomsnittlig person spenderar 2000 kr på att äta ute på restauranger varje månad. Bara genom att sänka denna kostnad till hälften kan du börja spara 1000 kr i månaden för att komma närmre ditt mål. Ett enkelt val, inte sant?

5. Logga och håll koll på utgifterna

Det mest effektiva sättet att spåra dina utgifter är att logga dem. Program som Excel är ett enkelt sätt att övervaka dina personliga utgifter hemma - eller så kan du göra det på din telefon genom exempelvis Google Drives mobilapp. Om du fortfarande befinner dig i rött område - även efter att du har gjort ändringar i dina utgiftsvanor - kan det vara läge att omvärdera ditt mål, och ytterligare sänka kostnaderna för att åtminstone komma närmre det.

Hur bör jag budgetera för hyra

Du kan budgetera för en lägenhet med hjälp av ex. regeln 50/30/20, en budgeteringsteknik som fördelar dina inkomster i tre områden: behov, önskemål och besparingar. Enligt regeln har du tillåtelse att spendera upp till 50 procent av dina inkomster på livsbehov, till exempel hyra och livsmedel. Ett behov är något som är absolut nödvändigt för din livskvalitet, och ska inte förväxlas med ett "önskemål". Trettio procent av din inkomst är tillåtet för de som vill ha saker som nya kläder eller konsertbiljetter. De återstående 20 procenten är vad du borde lägga bort i besparingar eller betala av tidigare skulder med hög ränta.

Hur mycket bör jag lägga på hyra?

När det gäller hur mycket du ska spendera på hyra, tänk på hur mycket du realistiskt har råd med. Använd inte mer än 30 procent av din inkomst efter skatt på hyra. Det är viktigt att ha pengar kvar för allmänna levnadskostnader och besparingar. Förutom de allmänna livsmedels- och elräkningarna kan du behöva spara en del av din lön för oförutsedda utgifter. Att se till att du budgeterar för el, husdjursförsäkring och parkeringsplats kan hjälpa dig att bestämma hur mycket du kan spendera på din hyra.

Hur kan jag spara mer pengar?

Du kan spara pengar på massor av olika sätt. Innan du köper något online ska du alltid kolla om produkten är till försäljning någon annanstans, eller om en rabattkod kan tillämpas på den. Livsmedelsshopping är det perfekta sättet att spara på, du kommer ändå behöva köpa sakerna, så då kan du likväl spara lite på det. T.ex. Matsmart är ett perfekt sätt att spara pengar på torrvaror, schampo, duschkräm och liknande produkter. Dessa besparingar kan sedan investeras i ditt sparande. Investeringar är en långsiktig strategi som kan ge en betydande summa pengar med lite tid.

En annan besparingsmetod är att hyra en lägenhet och ta in en inneboende. Du bör ställa bra intervjufrågor när du pratar med eventuella inneboende, och när du har hittat rätt person, bör du sitta ner och diskutera hyresalternativen innan du tar fram ett avtal mellan er två (eller tre eller fyra, om du har en väldigt stor bostad).

Heminredning när du är på en budget

Förstagångs hyresgäster är mer troligt i behov av att inreda hela lägenheten, än en som tidigare har bott i egen lägenhet. Att dekorera ditt hem kostar givetvis pengar - och mycket kreativitet! Jag rekommenderar att man börjar med ett rum i taget, först sovrummet, följt av köket och badrummet. Det är också bra att veta vilka möbelföremål att spendera på och vilka man kan spara lite pengar på.

Ibland behöver hemmet bara lite färg, eller ett nytt soffbord för att det ska se ut som nytt. Budgetering är mycket användbart när du dekorerar lägenheten och kan spara dig flera tusenlappar.

Och när du behöver en större lägenhet...

Känns det trångt i er nuvarande bostad? Då kommer ni förmodligen att starta budgeteringsprocessen igen för att se så ni har råd med nästa lägenhet. Högre hyra - innebär förhoppningsvis extra utrymme. Men denna gången behöver ni förhoppningsvis inte köpa alla möbler nya! Därför kanske er budget trots allt inte behöver vara lika stor som tidigare? Nu tror jag att du förstår grunden tillräckligt, för att jag ska kunna lämna budgeteringen till dig.